Veckorevy från min personliga utsiktspunkt på livet
Veckan går mot sitt slut. Den sista veckan med ansvar för Frälsningsarmén i Lettland. Det har varit en händelserik tid. Jag sammanfattade de tre första åren i ett inlägg i somras. Inlägget heter Tre år i Lettland.
Men det bästa är att utvecklingen slutade inte där. Tillväxten har fortsatt också detta halvår. Då jag talade vid vårt farvälmöte den 16 december, bad jag dem som bara hade varit frälsningssoldater en vecka att resa sig upp. De nya soldaterna från Sarkani reste sig och mottog applåder frän mötesdeltagarna i den fullsatta salen. De hade då hunnit vara soldater en vecka sedan den första soldatinvigningen någonsin i byn Sarkani.
Vi startade en ny kårplantering i Saldus nu i höst. Två rekryter har nu gått färdigt soldatutbildningen och är klara att invigas inom kort. Jag bad dem resa sig och också de fick motta applåder. De första soldaterna någonsin i Saldus.
Vi tackar Gud för allt detta och ber att skörden ska fortsätta att bärgas i Lettland.
I morgon, nyårsafton, bär färden tillbaka till hemlandet Sverige och ett annat liv. Då jag ordinerades som frälsningsofficer lovade jag att tjäna Gud så länge jag lever, inte bara så länge jag är i "aktiv" tjänst. Det ska bli spännande att se vad Herren har i beredskap för Rut och mig.
Med önskan om Guds välsignelse
Peter Baronowsky
Med önskan om ett gott nytt år och en övertygelse att allt kommer att bli toppen, vi har följt er i lettland och det har varit lika spännande varje vecka, lycka till i sverige hälsningar! Anja (kusinbarn till sven och brudnäbb:) och välkomna hem!
SvaraRadera